Svenska män borde också rösta åt sina fruar med fyrtio meter långa armar

BORLÄNGE. De män som enligt röstmottagarnas dagrapporter styrde hur kvinnorna i familjen röstade i förtidsröstningslokalen i köpcentret Kupolen gjorde det från kön, med armar som sträckte sig upp till fyrtio meter in i valbåsen, och Borlänge kommun har efter en genomgång av rapporterna inte hittat några tecken på fusk. Jag åkte dit i onsdags. Jag har sällan sett något så ömsint.

Armarna ligger kvar, uppger kommunen för Rödluvan. Ingen har bett männen att dra tillbaka dem, så de löper fortfarande längs stengolvet förbi apoteket och caféet, där kunderna kliver över dem med sina kassar.

Röstmottagaren Lena Hagström, 58, pensionerad mellanstadielärare, skrev en av dagrapporterna.

– Jag skrev "maken styr hustruns hand från Espresso House". Mer kan man inte göra. Det står ingenting i vallagen om armlängd, säger hon.

Taxiföraren Yusuf Hersi, 51, sträckte sig under vårt samtal tvärs genom köpcentret och rättade en kvinnas valsedel vid båset.

– Hon bad inte om hjälp. Men hon hade inte bett om att få rösta heller. Man hjälper till där man står, säger han.

– Vår bild är att det har varit en bra förtidsröstning utan större incidenter. En arm är ingen incident. Den sitter fast i en person, säger biträdande kommundirektören Fredrik Holm.

DN:s ledarsida kallar debatten om Borlänge för rasistisk dynga, och jag vill bara lägga till en sak. Vi svenskar har i 105 år låtit våra kvinnor gå ensamma in bakom skärmen. Vi kallar det valhemlighet. Jag kallar det ensamhet. Integration går åt två håll, och nu är det vår tur.

Jag började därför samma kväll, vid köksbordet i Bandhagen. Min hustru Birgitta skulle bara fylla i en tipskupong, men jag sträckte mig efter hennes penna, och på morgonen nådde min arm genom väggen till grannen Ingrid, 71, som fick hjälp med sin kommunala enkät om parkeringsplatser. Ingrid har inte vant sig ännu. Det tar tid att bli omhändertagen.

Dag Hammarskjöld skrev, om jag minns rätt, att den längsta armen är armen inåt. Han hade aldrig varit i Kupolen.

Vid pressläggningen hade min högerarm nått från redaktionen i Stockholm till Borlänge, drygt tjugo mil, där den hade ställt sig först i kön inför ett eventuellt omval i Dalarna med en förkryssad valsedel åt varje kvinna i länet, och kommunen hade meddelat att inte heller den utgjorde någon incident.

Din vän, Gunnar