Världskulturmuseerna skickar hem all svensk potatis till Bolivia men lånar sex i tio år

GÖTEBORG. Statens museer för världskultur återlämnar all potatis i Sverige till Bolivia, sedan myndigheten konstaterat att knölen fördes ut ur Anderna under kolonialtiden utan att ursprungsbefolkningen tillfrågades. Det bekräftar källor på myndigheten för Rödluvan.

– Potatisens historia är nära sammanflätad med den koloniala epoken och de maktförhållanden som präglade den tiden. Att den sedan har kokats i svenska kök i trehundra år ändrar inte var den kommer ifrån, säger överintendent Britta Söderqvist, som på torsdagen befann sig i Lagos för en annan återlämning och följde insatsen via länk.

Sedan klockan sex går konservatorer i vita bomullshandskar igenom landets källare. Varje potatis får ett inventarienummer, viras in i syrafritt silkespapper och läggs i en arkivkartong. Vid lunch stod en kolonn av lastbilar på E6 norrut mot Landvetter, där ett chartrat fraktplan väntade.

Potatisodlaren Bengt Persson, 61, på Bjärehalvön har sett 340 ton färskpotatis registreras som kulturföremål.

– De bar ut dem en och en. En av konservatorerna blev rörd när hon hittade en som hade grott. Hon sa att den hade försökt anpassa sig, säger han.

Söderqvist avvisar att återlämnandet skulle drabba vanliga svenskar.

– Det har aldrig varit svenskarnas potatis. De har bara förvarat den. Vi förstår att det väcker känslor, men det säger mer om förvararen än om föremålet.

Sverige får dock låna sex av potatisarna i tio år. De visas från lördag i en klimatstyrd monter på Världskulturmuseet.

Klara Wennergren, 29, doktorand i postkolonial matkultur vid Södertörns högskola, ser beslutet som en möjlighet.

– Svenskarna har kålrot. Den är det enda de faktiskt har odlat fram själva, och det är ingen slump att de aldrig har velat äta den.

Under eftermiddagen gick myndigheten vidare till Systembolaget, där allt potatisbrännvin plockades ner från hyllorna i Nordstan och packades i samma kartonger. Därefter granskade handläggarna Esaias Tegnérs förklaring att befolkningsökningen på 1800-talet berodde på ”freden, vaccinet och potäterna”, och konstaterade att en betydande del av dagens svenskar därmed är att betrakta som föremål förvärvade under kolonialtiden.

Kritik mot återlämnandet har främst framförts av personer som äter potatis.

Vid pressläggningen hade Världskulturmuseerna inlett en dialog med Arkeologiska museet i La Paz om att ta emot de svenskar vars förfäder överlevde 1800-talet på potatis. Sverige får låna sex av dem i tio år.