Ny forskning: Förnedringsrån kan vara ett nödvändigt ont
Förnedringsrånen fortsätter att öka, men enligt en ny avhandling är bilden mer komplex än vad offren förstår. Forskare manar nu till nyansering.
Inrikespolitisk reporter · 27 augusti 2026
STOCKHOLM. Antalet anmälda förnedringsrån mot unga har ökat med 40 procent det senaste året, visar ny statistik. Siffror som vid en första anblick kan uppfattas som negativa, men som enligt en uppmärksammad avhandling kräver ett bredare perspektiv.
– Vi måste våga se förnedringsrånet som det ofta är: en spontan omfördelningspraktik i ett samhälle som systematiskt nekar unga män resurser, säger Terese Wallmo-Franzén, doktor i kritisk trygghetsforskning vid Södertörns högskola.
Enligt Wallmo-Franzén bär själva ordet på en problematisk laddning.
– "Förnedringsrån" är ett begrepp som konstruerats av dem som blir rånade. Förövarens upplevelse av händelsen är i regel betydligt mer positiv, och den berättelsen förtjänar också att höras.
Att rånen ofta filmas ser avhandlingen som ett av sina mest hoppfulla fynd. Filmandet beskrivs som ett uttryck för ungas vilja att dokumentera sin samtid, en digital medborgarjournalistik som växer fram underifrån.
Avhandlingen betonar att våldet visserligen är beklagligt, men att det måste förstås som ett symptom snarare än ett problem. Det verkliga problemet, konstaterar Wallmo-Franzén, är det samhälle som skapat klyftan mellan den som rånar och den som har en jacka.
– I den meningen kan förnedringsrånet beskrivas som ett nödvändigt ont. Det tvingar oss att se varandra. Ett samhälle utan friktion är ett samhälle utan möten.
Flera kommuner har redan börjat ställa om. I Botkyrka erbjuds utsatta ungdomar sedan i våras reflektionssamtal, där de under ledning av en processledare får undersöka vilka strukturer deras jacka representerade.
– De flesta offer är förvånansvärt mottagliga när de väl förstår sammanhanget, uppger en av processledarna.
Kritiska röster, företrädesvis anonyma konton på sociala medier, menar att rån borde beskrivas som rån. Wallmo-Franzén känner igen invändningen.
– Det är en förståelig reaktion från människor som ännu inte orkat läsa avhandlingen. Den är på 640 sidor just för att inga genvägar ska behöva tas.
Regeringen har aviserat att avhandlingen ska ligga till grund för en kommande kunskapsöversikt. Ökningen om 40 procent beskrivs där preliminärt som ett tecken på ökat engagemang bland unga.