Ny studie: Förtroendet för valet sjönk 13 punkter bland dem som läst om influencerkritiken

STOCKHOLM. Institutet för demokratisk beredskap presenterade på torsdagen en studie av hur veckans uppgifter om ersättning till digitala kreatörer påverkat väljarnas tillit till det kommande valet.

Undersökningen omfattar 2 400 svarande och genomfördes i två omgångar, före och efter att uppgifterna började spridas.

Resultatet är entydigt. Bland de svarande som tagit del av rapporteringen sjönk förtroendet för valets genomförande från 71 till 58 procent. Bland dem som inte tagit del av den låg förtroendet oförändrat på 72 procent.

– Sambandet är starkt och robust, säger forskningsledaren Henrik Wallentin. Det är exponeringen för uppgifterna, inte uppgifterna, som förklarar tappet.

Wallentin betonar att slutsatsen inte ska läsas som kritik mot enskilda redaktioner.

– Ingen har gjort något fel. Men vi vet nu vad en publicering kostar, och den kunskapen medför ett ansvar, säger han.

Institutet föreslår därför att medierna under valrörelsens sista veckor samordnar sina bedömningar av vilka uppgifter som bör publiceras. En frivillig beredskapsfunktion ska kunna konsulteras i tveksamma fall.

En företrädare för mediebranschen invänder att publiceringsbeslut fattas av redaktionerna själva. Wallentin instämmer varmt.

– Precis, och det är just därför funktionen är frivillig. Vi tvingar ingen. Vi upplyser bara om konsekvenserna, säger han.

Ronja Hallgren, docent i politisk kommunikation vid Södertörns högskola, som inte deltagit i studien, kallar resultatet väntat.

– Vi har länge sett att information kan få effekter som informationen inte avser. Det här bekräftar bilden, säger hon.

På frågan om resultatet inte lika väl kan läsas som ett belägg för att uppgifterna var angelägna för väljarna svarar Wallentin att tolkningen är tekniskt möjlig.

– Den är dock inte oproblematisk, eftersom den riskerar att spela de krafter i händerna som gynnas av ett lågt förtroende, säger han.

Studien visar också att 82 procent av dem vars förtroende sjunkit uppger att de ändå velat känna till uppgifterna. Institutet betecknar den siffran som den mest oroande i hela materialet.

– Där har vi en pedagogisk utmaning. Väljarna efterfrågar information som bevisligen skadar dem, säger Wallentin.

Studien har inte undersökt om uppgifterna är korrekta. Enligt Wallentin ligger den frågan utanför undersökningens syfte, och är dessutom av mindre betydelse för utfallet.

Institutet, som finansieras med statliga medel, har beviljats förnyat anslag för att följa upp studien efter valet, då resultaten kan tolkas i ett lugnare läge.