Stockholm, 16 september
Rödluvan

Sveriges enda objektivt objektiva tidning

Rödluvan
Prenumerera
Ur arkivet

Missnöjespartiets framgång visar att informationen inte nått fram

Ett nytt parti har tagit plats i riksdagen. Bland forskare och företrädare för folkbildningen råder enighet om att förklaringen står att finna i ett informationsunderskott.

Ur Rödluvans arkiv. Artikeln publicerades 20 september 1991 och återges som den skrevs. Redaktionen står fast vid bedömningen.

Marianne Rehnberg, inrikesredaktionen

Genrebild: en studiecirkel i kommunal regi. Materialet är framtaget för ändamålet.
Genrebild: en studiecirkel i kommunal regi. Materialet är framtaget för ändamålet.

STOCKHOLM. Vid söndagens val tog ett nytt parti plats i riksdagen. Utgången har mötts med förvåning i flera av de etablerade partierna, där man så sent som i somras räknade med att företeelsen skulle vara övergående.

Rödluvan har talat med forskare och företrädare för folkbildningen. Bilden är samstämmig.

– Det handlar inte om åsikter, säger docent Gunilla Strandberg vid Institutet för opinionsstudier. Det handlar om att människor inte har fått tillräckligt underlag för att placera sina erfarenheter i ett sammanhang.

Strandberg har under året följt väljargrupper i ett antal kommuner där partiet gått starkt framåt. Hon beskriver ett kunskapsunderskott snarare än ett missnöje.

– Missnöjet är i och för sig verkligt. Det är föremålet som är felvalt, säger hon.

Studieförbunden har begärt medel för en informationsinsats riktad mot de kommuner där partiet fått mer än tio procent. Insatsen skall omfatta studiecirklar, ett tryckt material och en serie öppna möten.

Kostnaden beräknas till 14 miljoner kronor. Enligt förslaget skall medlen tas ur anslaget för vuxenutbildning.

– Vi når dem som kommer, säger förbundssekreterare Åke Löfqvist. Att de som inte kommer inte nås är en begränsning som är känd sedan tidigare.

Från partiets sida framhålls att väljarna under valrörelsen ställt frågor om bostadskön, om arbetslösheten i tillverkningsindustrin och om kostnaderna för mottagandet. Strandberg bekräftar att sådana frågor har förekommit.

– De faller utanför undersökningens ram, säger hon. Vi har undersökt vilka kunskaper väljarna saknar, inte vilka besked de efterfrågar. Det är två skilda studier.

Socialdemokratiska företrädare i de berörda kommunerna beskriver utvecklingen som en följd av strukturomvandlingen. Flera framhåller att man under mandatperioden hållit ett stort antal medborgarmöten.

Rödluvan har efterfrågat en sammanställning av vad som framkommit vid dessa möten. Någon sådan sammanställning har inte upprättats.

Statsrådet har meddelat att frågan om informationsinsatsens utformning skall beredas inom departementet under hösten.

Bland bedömarna råder försiktig optimism. Insatsen skall utvärderas 1994, då företeelsen enligt flera av de tillfrågade sannolikt inte längre torde vara aktuell.

Vad som därefter bör göras har inte berörts. Redaktionen återkommer när utvärderingen föreligger.

Dela objektivtXFacebookWhatsAppE-post