Oredigerade samtal på Internet oroar forskarna: "Här finns ingen som förklarar"
Allt fler svenskar diskuterar invandringen i öppna forum på Internet, utanför de etablerade mediernas räckvidd. En ny kartläggning visar att uppgifterna som sprids i flera fall är hämtade ur offentlig statistik.
Ur Rödluvans arkiv. Artikeln publicerades 18 oktober 2005 och återges som den skrevs. Redaktionen står fast vid bedömningen.

Inrikespolitisk reporter ·

STOCKHOLM. På ett tjugotal webbplatser pågår sedan ett par år tillbaka en diskussion om invandringen som ingen redaktion har överblick över. Forumen är öppna för alla, deltagarna uppträder under påhittade namn och inläggen publiceras i samma ögonblick som de skrivs.
Enligt en kartläggning vid Göteborgs universitet besöker omkring 200 000 svenskar regelbundet den här typen av så kallade diskussionsforum. Därtill kommer ett växande antal nätdagböcker, bloggar, som vem som helst kan starta utan kostnad och utan föregående granskning.
– Det oroande är inte i första hand vad som skrivs, säger medieforskaren Kristina Dahlbeck, som lett kartläggningen. Det oroande är var det skrivs. Här finns ingen som förklarar.
Kartläggningen har gått igenom drygt 9 000 inlägg. I materialet återkommer ett mindre antal sakuppgifter särskilt ofta, främst rörande arbetslöshet, bidrag och bostadsområden.
Dahlbeck framhåller att uppgifterna i flera fall är hämtade ur offentlig statistik. Just det förhållandet gör dem svåra att bemöta.
– Siffrorna som sådana är riktiga, säger hon. Problemet är att de förekommer utan sammanhang, och att den som läser dem lämnas ensam med dem.
Frågan behandlades vid ett seminarium i Stockholm på måndagen, dit företrädare för dagspressen, radion och televisionen hade inbjudits. Flera deltagare uttryckte oro för att utvecklingen på sikt riskerar att spela främlingsfientliga krafter i händerna.
Enighet rådde om att de etablerade medierna behöver bli bättre på att nå ut. Bland förslagen märks utbildningsmaterial för skolan, en gemensam webbplats med bakgrundsfakta samt att redaktionerna i högre grad bör finnas på Internet och där möta läsarnas frågor.
Företrädare för forumen hävdar att dessa fyller ett behov som medierna inte tillgodoser. Medieforskningen konstaterar att behovet bör tillgodoses på annat sätt.
En äldre deltagare under seminariets frågestund undrade varför så många söker sig till forumen i stället för till tidningarna. Dahlbeck svarade att tillgängligheten spelar in, och att det för många är enklare att skriva själv än att läsa. Diskussionen övergick därefter till de tekniska förutsättningarna.
Vad deltagarna i forumen anser sig sakna i den ordinarie rapporteringen framgår inte av kartläggningen. Den frågan har, enligt Dahlbeck, inte ställts, eftersom materialet studerats i sin helhet och inte utifrån enskilda deltagares uppfattningar.
Justitiedepartementet meddelar att man följer frågan men i nuläget inte överväger några åtgärder. Från branschhåll understryks att ansvaret vilar på medierna själva.
Dahlbeck bedömer att fenomenet till stor del är övergående. När bredbandet når ut i hela landet kommer också de etablerade medierna att vara fullt närvarande på Internet, och behovet av de anonyma forumen väntas då minska av sig självt.
En uppföljande studie planeras till 2010.
