Delegationen för brett demokratiskt deltagande stoppar valskolorna i de 43 distrikt där de fungerade bäst

STOCKHOLM. Vallokalerna öppnade klockan 08 på söndagsmorgonen. Då hade 3 642 832 personer förtidsröstat, enligt Valmyndigheten, mot drygt 3,1 miljoner i valet 2022. Om andelen förtidsröstande har ökat går ännu inte att säga, eftersom antalet röstberättigade är fler i år.

I riksdagsvalet 2022 var valdeltagandet 84,21 procent. Spridningen mellan landets valdistrikt var stor. I Södertälje 55 Ronna norra röstade 39,92 procent, på Albyberget V 40,21 procent och i Valsätra sydvästra i Uppsala 45,25 procent, där 348 av 769 röstberättigade gick till vallokalen.

Sedan dess har kommuner och länsstyrelser lagt betydande resurser på att höja siffrorna. Valskolor, valfestivaler, uppsökande ambassadörer, informationsmaterial på flera språk och tolkar i lokalen.

– Vi har tolkar på plats och ser till att det finns relevant information tillgänglig på flera olika språk för att nå ut brett, sade Ida Lindman, trygghets- och hållbarhetsdirektör i Uppsala kommun, till SVT i augusti.

Inför årets val har 43 av de prioriterade distrikten lyfts ur satsningen. Beslutet fattades i maj av Delegationen för brett demokratiskt deltagande, som följer upp insatserna åt uppdragsgivarna. De 43 distrikten har det gemensamt att valdeltagandet där steg mest av alla efter insatserna 2022, i genomsnitt 6,8 procentenheter.

Delegationens mål är inte deltagandet i sig. Insatserna följs upp mot måttet demokratiskt utanförskap, som mäts som distriktets avstånd till riksgenomsnittet i röstfördelning. Ett distrikt som röstar ungefär som landet i övrigt anses vara införlivat i den demokratiska gemenskapen. I de 43 distrikten ökade avståndet, från i snitt 14,1 till 19,6 enheter.

Ann-Sofi Brunge, huvudsekreterare vid delegationen, säger att utfallet är entydigt.

– Vi har fått fler röstande och ett större avstånd. Insatsen har alltså inte gjort det den var till för. Att fortsätta med den vore att fortsätta med något som mätbart inte fungerar, säger hon.

Hon betonar att distrikten inte har gjort något fel.

– Det här är ingen tillrättavisning. Distrikten har svarat på inbjudan precis som vi hoppades. Det är metoden vi omprövar, inte de boende, säger Brunge.

Vid Institutet för demokratisk uppföljning delar man beskrivningen av utfallet men inte konstruktionen av måttet. Docent Hasse Trygg menar att delegationen har lagt samman ett deltagandemått och ett åsiktsmått.

– Avståndet till riksgenomsnittet är ett mått på vad distriktet tycker. Deltagandet är ett mått på hur många som säger det. Delegationen har gjort det ena till kvitto på det andra, säger han.

Han pekar också på att måttet kan förbättras utan att någon insats görs.

– Om färre röstar i ett avvikande distrikt minskar distriktets avvikelse i förhållande till riket. Måttet kan alltså förbättras av att färre röstar. Det är inte vad delegationen vill, men det är vad den mäter, säger Trygg.

Yusuf Barakat, 24, rekryterades som demokratiambassadör i Ronna inför valet 2022 och knackade dörr i tre veckor. Hans uppdrag förnyades inte i år.

– Vi fick ju upp det. Jag trodde att det var det vi skulle, säger han.

Delegationen gör en ny bedömning när det slutliga valresultatet är fastställt. Visar resultatet att avståndet i de 43 distrikten har minskat kan insatserna återupptas till valet 2030. Uppdragsgivarna har redan omfördelat medlen till distrikt där deltagandet ligger kvar på 2022 års nivå.

Rödluvan har frågat delegationen vad som händer med bedömningen om valdeltagandet i de 43 distrikten sjunker i dag.

– Då har avståndet till riksgenomsnittet med stor sannolikhet minskat, säger Brunge.

På frågan om det räknas som ett lyckat utfall svarar hon att det är det måttet som gäller.

– Vi kan inte byta mått mitt i en uppföljning. Då vet vi ju inte vad vi har mätt, säger hon.