Utredningen om en likvärdig kunskapsutveckling sätter ett måltal för hur snabbt de starkaste eleverna ska fortsätta falla

STOCKHOLM. I Skolverkets rapport om Pisa 2025, som presenterades i tisdags, minskade resultatskillnaderna mellan elever med mer och mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund i alla tre ämnesområden. Enligt rapporten beror minskningen på att eleverna med mer gynnsam bakgrund har försämrat sina resultat betydligt.

Utvecklingen beskrivs i en promemoria från Utredningen om en likvärdig kunskapsutveckling som det tydligaste framsteget för likvärdigheten sedan mätningarna började.

Utredningen föreslår att minskningen får ett eget måltal. Avståndet mellan den högsta och den lägsta tiondelen ska krympa med tolv poäng per mätning fram till 2034, och redovisas till regeringen efter varje Pisaomgång.

Eftersom den lägsta tiondelen enligt promemorian inte kan lyftas i den takt måltalet kräver, bygger prognosen på den övre. Andelen svenska elever på de mest avancerade prestationsnivåerna i läsförståelse sjönk från 10 procent 2022 till 8 procent 2025. För att måltalet ska nås behöver andelen ligga på omkring 4 procent 2034.

Karin Vinge, huvudsekreterare i utredningen, säger att Sverige länge har haft ett likvärdighetsmål som ingen har vågat mäta.

– Nu har vi ett mått som faktiskt rör sig åt rätt håll. Ingen föreslår att en enskild elev ska lära sig mindre. Vi föreslår att avståndet ska minska, och ett avstånd har två ändar, säger hon.

Utredningen konstaterar samtidigt att nedgången hittills har varit ojämn. Den har drivits av mobiltelefoner, skärmläsning och AI, faktorer som skolan inte styr över och som därför inte går att planera. Förslaget är att i stället låta huvudmännen ansvara för takten.

De riksrekryterande spetsutbildningarna i matematik och naturvetenskap föreslås vila under perioden 2028 till 2034, eftersom de bidrar till spridningen. Undervisningstid utöver den garanterade ska redovisas terminsvis.

Svenska elever presterar nu på OECD-genomsnittet i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Vid mätningen 2022 låg Sverige över genomsnittet i samtliga tre.

Vid Centrum för likvärdighetsstudier vid Mälardalens universitet välkomnas riktningen, men inte mätmetoden. Docent Ellinor Hagsäter menar att indexet inte skiljer mellan en nedgång som skolan har åstadkommit och en nedgång som har kommit av sig själv.

– Ett minskat avstånd kan bero på ett målmedvetet likvärdighetsarbete. Det kan lika gärna bero på att eleverna har suttit i telefonen. Det är två helt olika insatser, och promemorian behandlar dem som samma sak, säger hon.

Hon pekar också på jämförbarheten. Eftersom huvudmännen väger tiondelarna olika går resultaten inte att lägga samman nationellt. Utredningen uppger att en gemensam skala bereds.

Sveriges Kommuner och Regioner ser inga hinder. Redovisningen ryms enligt förbundet inom den uppföljning som redan görs och kräver ingen ny lagstiftning.

OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher varnade på fredagen i en intervju med TT för utvecklingen och efterlyste ett fullständigt omtag.

– Digitaliseringen har bara kastats på skolan, utan eftertanke, sade han.

Han lyfte särskilt fram att de elever som läser böcker på minst hundra sidor har bäst läsförmåga. Vinge menar att rekommendationen är svår att omsätta.

– En bokinsats träffar ojämnt. De hem som har böcker svarar snabbast, säger hon.

Tobias Hedlund, förstelärare i matematik vid en spetsutbildning i Norrköping, har redan fått del av prognosen.

– Vi har legat före planen i flera år, säger han.

Hans elevgrupp ligger enligt den interna uppföljningen elva poäng under sin egen framskrivning, vilket han beskriver som i fas.

Rödluvan har frågat utredningen vad som händer om de högpresterande eleverna slutar sjunka.

– Då får vi återkomma till takten. Ingen har sagt att kurvan måste se likadan ut hela vägen, säger Vinge.

På frågan om måltalet kan nås även om samtliga elevgrupper försämras svarar hon att det är så ett avstånd fungerar.

– Vi mäter avståndet. Det är hela poängen med att mäta ett avstånd, säger hon.