SVT:s valkompass rättar väljarens åsikter innan den matchar dem mot ett parti. Samtliga rättelser gick åt samma håll

STOCKHOLM. Inför söndagens riksdagsval finns mediernas valkompasser samlade på flera nyhetssajter. DN, Expressen och SvD använder TT:s kompass, Aftonbladet och Altinget har tagit fram egna, och SVT har utöver riksdagskompassen gjort kompasser för samtliga kommun- och regionval. Enligt SVT gör mer än hälften av väljarkåren någon form av valkompass, och bland första- och andragångsväljare sju av tio.

Sedan i tisdags finns ytterligare en. Den kunskapsviktade valkompassen, framtagen av SVT, ställer samma sorts sakfrågor som de övriga, men räknar om svaren innan matchningen görs.

Före fjorton av kompassens trettiotvå frågor får användaren en faktafråga: hur stor andel av statsbudgeten som går till bistånd, hur många personer som beviljades uppehållstillstånd förra året, hur stor del av de anmälda brotten som klaras upp. Svarar användaren fel viktas den efterföljande ståndpunkten ned med upp till 60 procent och ersätts i motsvarande grad av den ståndpunkt som de korrekt svarande i institutets testpanel intog.

I SVT:s kompass kan användaren markera en fråga som extra viktig, vilket ger frågan större tyngd i matchningen. I den kunskapsviktade kompassen gör markeringen något annat. Den ökar korrigeringen.

Elsa Norrbom, forskningsledare vid institutet, säger att konstruktionen följer av frågans betydelse.

– En felaktig uppfattning som väljaren själv anser vara avgörande får större genomslag på valresultatet än en som väljaren är likgiltig inför. Då ska den också korrigeras mer. Det är samma princip som i vilken kompass som helst, säger hon.

I institutets testpanel, 2 400 personer rekryterade ur folkbokföringen, fick 38 procent av deltagarna en annan högsta matchning efter korrigeringen än före. Förflyttningarna gick i samtliga fall åt samma håll. Norrbom beskriver riktningen som ett utfall, inte ett syfte.

– Vi har inte valt faktafrågorna efter vilket parti de leder till. Vi har valt dem efter vad som är sant, säger hon.

Kompassen redovisar inte vilka av användarens svar som har justerats. Enligt institutet visade användartesterna att en sådan redovisning uppfattas som en tillrättavisning och minskar andelen som slutför kompassen. Användaren ser sin matchningsprocent, inte hur den har räknats fram.

Vid Centrum för demokratisk mätteknik i Uppsala välkomnas ansatsen, men inte beräkningen. Docent Vidar Ekelund menar att kompassen lägger samman två storheter som inte hör ihop.

– Att veta hur stor biståndsbudgeten är säger ingenting om hur stor den bör vara. Institutet har ett mått på kunskap och ett mått på åsikt, och multiplicerar dem med varandra, säger han.

Han invänder också mot referensgruppen. De deltagare i testpanelen som svarade rätt på samtliga fjorton faktafrågor var 312 personer, och det är deras ståndpunkter som nu ligger till grund för korrigeringen av övriga användares. Institutet uppger att ett bredare underlag bereds till nästa val.

Rasmus Lidbeck, 19, förstagångsväljare i Västerås, gjorde kompassen på onsdagen. Före korrigeringen låg han på 81 procents matchning med ett parti, efter korrigeringen på 79 procent med ett annat.

– Jag hade fel på fyra frågor, så det känns rimligt att det blev ett annat parti, säger han.

Institutet planerar en utvärdering efter valet, där kompassens rekommendationer ska jämföras med det faktiska valresultatet. En stor avvikelse säger enligt Norrbom ingenting om kompassen.

– Den säger något om hur välinformerad valrörelsen har varit, säger hon.

Rödluvan har frågat institutet vad som händer med en användare som svarar rätt på samtliga faktafrågor.

– Då görs ingen korrigering alls. Det resultatet var redan riktigt, säger Norrbom.

På frågan om användaren får veta att ingen korrigering har gjorts svarar hon att det inte behövs.

– En användare med rätt uppgifter märker aldrig skillnaden. Det är så det är tänkt att fungera, säger hon.