Forskare har daterat slutet för det trygga Sverige: den dag Åkesson fick ett cykellås

STOCKHOLM. Filmen, som Sverigedemokraterna publicerade på lördagen under titeln "Jimmies film", inleds med frågan "Minns du när din familj började låsa ytterdörren hemma?". Partiledaren berättar att det "inte är så länge sedan att ytterdörren kunde stå olåst i vårt land", och att den låsta dörren "markerade slutet för det öppna och trygga Sverige vi fick växa upp i".

Åkesson uppger i filmen att han inte minns när, men att han minns varför.

Frågan om när har nu besvarats av forskningen.

– Vi har utgått från de två händelser som nämns i filmen, ytterdörren och cykellåset, och lagt dem mot den registrerade brottsligheten under partiledarens uppväxt. Cykellåset går att datera med god precision, säger Karin Lidén, utredare vid Brottsförebyggande rådet.

Enligt Brås statistik nådde de anmälda cykelstölderna sin högsta nivå i Sveriges historia 1993, då 126 604 cyklar anmäldes stulna. Åkesson var då fjorton år. Sedan dess har stölderna nästan halverats, och 2024 anmäldes 54 848 cykelstölder, den lägsta nivån på flera decennier.

– Att en pappa i Sölvesborg gav sin son ett cykellås i början av 1990-talet är en helt rimlig reaktion på den tidens brottsutveckling. Det var då man behövde cykellås. Det är nu man inte behöver det, säger Lidén.

Brå anger två huvudorsaker till stöldvågen: mountainbikens intåg på marknaden, som gjorde cyklarna dyrare och mer eftertraktade, och den ekonomiska krisen i början av 1990-talet.

– Det är alltså mountainbiken som avslutade det trygga Sverige, om man ska följa filmens logik. Vi har ingen anledning att ifrågasätta den logiken, det är inte vår roll, säger Lidén.

Ytterdörren är svårare att datera, men forskarna har kunnat fastställa en ram. Antalet anmälda bostadsinbrott låg under 1980-talet på ungefär samma nivå som i dag. Under 1990-talet sjönk det, steg igen fram till 2017 och har sedan dess halverats. 2025 anmäldes 8 820 bostadsinbrott, det lägsta antalet sedan mätningarna började.

– Familjen Åkesson började låsa dörren under ett decennium med lika många inbrott som nu. Det enda vi kan säga med säkerhet är att om de hade väntat till i dag hade de haft lika goda skäl, varken fler eller färre, säger Henrik Wallmark, docent i kriminologi vid Lunds universitet, som medverkat i genomgången.

Wallmark understryker att forskarna inte ifrågasätter partiledarens minne.

– Tvärtom. Allt han minns stämmer. Mamman låste dörren, pappan köpte ett cykellås, och det skedde under en period när båda sakerna var motiverade. Det är den bäst belagda barndomen vi har granskat.

Han ser däremot ett metodproblem i filmens slutsats.

– Filmen jämför ett barns upplevelse av 1980-talet med en vuxens läsning av dagens nyheter. Barn läser inte polisens anmälningsstatistik. De cyklar. Sedan blir cykeln stulen, och då minns man det, men man minns det inte som statistik utan som slutet för något.

Enligt Wallmark är fenomenet väl beskrivet inom minnesforskningen och kallas för den barndomens trygghetsillusion.

– Samma personer minns också att somrarna var längre och att godiset smakade mer. Vi har inte kunnat verifiera det heller.

Sverigedemokraternas presstjänst skriver i ett svar till Rödluvan att partiledarens formulering "jag minns inte riktigt när, men jag minns varför" inte ska förstås som en tidsangivelse och att partiet inte har bett om någon datering.

– Filmen handlar inte om cykellås. Den handlar om känslan av att behöva ett, skriver presstjänsten.

Brå meddelar att man tar frågan på största allvar och att man i nästa Nationella trygghetsundersökning kommer att fråga hur många svenskar som låser dörren, och om de i så fall minns varför.