Ledare: Äntligen är vi överens om att man inte ska tala illa om Sverige

Jag såg statsministermötet i SVT på tisdagskvällen, som jag ser allt: med anteckningsblock och gott hopp.

Det talades om vindkraft. Det talades om Nato. Det talades om bidragstak. Men en enda mening följde med mig sedan jag släckt lampan.

– Du talar illa om Sverige, gör inte det.

Så sade Ulf Kristersson till Magdalena Andersson, och jag satte mig upp i soffan. Kära läsare: äntligen.

Jag har sagt det i fyrtio år, om än i andra sammanhang och om andra människor. Man ska inte tala illa om sitt land. Ett land är som en granne. Det blir sällan bättre av att man går runt i trapphuset och berättar hur det ser ut därinne.

Nu ska genast sägas att Magdalena Andersson naturligtvis inte talade illa om Sverige. Hon beskrev regeringens politik. Det är en helt annan sak. Skillnaden är inte alltid lätt att se för den otränade, och det är just därför den behöver förklaras, och just därför det finns tidningar.

Låt mig försöka.

Kritik mot regeringen är en beskrivning. Kritik mot Sverige är en stämning.

En beskrivning kan vara riktig eller oriktig, och den prövas med siffror. En stämning kan inte prövas alls. Den kan bara spridas, och den sprids i regel av människor som inte läser den här tidningen.

Jag har tänkt mycket på detta under valrörelsen. Vi har sett affischer om otrygghet. Vi har hört tal om utanförskap. Vi har mött enskilda människor som säger att deras stadsdel har förändrats. Var och en av dessa utsagor kan mycket väl vara sann i det lilla. Men lägger man dem bredvid varandra bildar de en helhet, och den helheten är inte Sverige. Den är en stämning.

Dag Hammarskjöld påminde oss om att den som vill tala om sitt land först bör tala med det. Jag tror att han hade uppskattat tisdagskvällen.

Därför gläder det mig att principen nu har uttalats så tydligt, och i bästa sändningstid. Jag noterar att statsministern riktade den mot Magdalena Andersson, där den inte behövdes. Men en princip är en princip även när den hamnar fel, och den ligger nu i SVT:s arkiv och kan hämtas den dag den gör nytta.

Jag har tagit mig friheten att föreslå redaktionen en gemensam ordlista över vad som kan beskrivas och vad som endast kan upplevas. Arbetet inleds efter valet, i lugn och ro. Då har vi också facit på vilka beskrivningar som visade sig vara stämningar.

Din vän, Gunnar