Aron Flam frias för tredje gången. Åklagare varnar: sammanhang är inte en ursäkt

STOCKHOLM. Åtalet gällde en kommentar Flam skrev till Marie Åkesdotter, kommunpolitiker för Miljöpartiet i Tyresö, på X den 17 juli 2025. Efter ett längre meningsutbyte om kriget i Gaza skrev han "PS! Nu har jag din hemadress". Åkesdotter frågade om det var ett hot. Åklagaren menade att det var det.

Tingsrätten fann att kommentaren varken uttrycker ett direkt eller indirekt hot om brott, och att den fälldes inom ramen för en politisk debatt i en fråga som väcker starka känslor, vilket enligt domen innebär att yttrandefrihetsintresset ska vägas in. Flam friades även från ofredande.

– Jag förväntade mig faktiskt inget annat, eftersom inget brott har begåtts, sade Flam efter domen.

Det är tredje gången Flam frias. I tigermålet, där han satt en tiger med hakkors och Hitlerhälsning på omslaget till sin bok om Sverige under andra världskriget, friades han av Stockholms tingsrätt 2020 och därefter av Patent- och marknadsöverdomstolen, som fann att bilden skulle bedömas som ett självständigt verk. Nu tillkommer domen om hemadressen.

Det är just serien som oroar rättsexperter.

– Tre frikännanden är inte i sig ett bevis för att något är fel. Men det är ett mönster, och mönster ska förklaras, säger Malin Ahlqvist, professor i straffrätt vid Lunds universitet.

Ahlqvist pekar på att samtliga tre avgöranden vilar på samma grund.

– Domstolarna har i varje fall kommit fram till att sammanhanget avgör hur yttrandet ska förstås. Det är i sig en rimlig princip. Problemet är att den som konsekvent tillhandahåller ett sammanhang då blir svår att fälla, säger hon. "Sammanhang" i ett sådant sammanhang kan också bli överflödigt, lägger hon till.

Den 17 september hörs Flam i ett annat ärende. I januari, efter att biografen Zita anslutit sig till bojkottkampanjen BDS och förklarat sig vara en apartheidfri zon med en affisch där Israel var struket från kartan, klistrade Flam upp tyska affischer från 1930-talet på biografens fönster. De bar hakkors och texterna "Kauft nicht bei Juden" och "Judenrein". Han filmade och publicerade det. En podcast anmälde honom i direktsändning. Han är sedan dess misstänkt för hets mot folkgrupp, och kallades till förhör i slutet av augusti.

Flam har framhållit att han själv är jude. "Vem skulle jag begå hets mot folkgrupp mot?" skrev han i en debattartikel i januari.

Enligt Ahlqvist är det den frågan förhöret inte får handla om.

– Hetsen sitter i affischen, inte i huvudet på den som klistrar. Vi kan inte ha en ordning där nazistiska budskap blir tillåtna så snart avsändaren uppger att han menar motsatsen. Då kan vem som helst uppge att han menar motsatsen, säger hon.

Ahlqvist konstaterar att saken hade varit okomplicerad om affischerna satts upp av någon annan.

– Hade en icke-jude gjort exakt samma sak hade få tvekat. Att kravet på likabehandling nu skulle leda till att en jude frias för samma gärning är en paradox som lagstiftaren måste hantera.

Ronja Hallgren, docent i politisk kommunikation vid Södertörns högskola, pekar på en principiell motsägelse.

– Flam har i åratal kritiserat identitetspolitik, alltså tanken att ett uttalandes värde beror på vem som gör det. Nu åberopar han sin egen identitet som skäl att inte bedömas för det han uttryckt, säger hon.

Hallgren menar att frågan ytterst är enkel.

– Antingen spelar identitet roll eller så gör den det inte. Flam kan inte få välja från fall till fall.

Att den grupp som utpekas på affischerna är en grupp Flam själv tillhör förändrar enligt Hallgren inte bedömningen. Snarare tvärtom.

– Det innebär att han hade full insikt om budskapets innebörd. Det är normalt en försvårande omständighet, säger hon.

Zita avböjer att kommentera det pågående ärendet, men framhåller i ett skriftligt svar att biografen aldrig har satt upp något på tyska.

Åklagarmyndigheten uppger att man tar frågan på största allvar och att man som alltid bedömer gärningen, inte gärningsmannen.

– I det här fallet är det gärningsmannen som gör gärningen svår att bedöma, säger en talesperson.

Enligt Ahlqvist har de tre frikännandena skapat en förväntan hos Flam om att sammanhang beaktas.

– Den förväntan behöver brytas. Annars kommer han att fortsätta uttrycka sig i sammanhang, säger hon.

Förhöret hålls den 17 september, fyra dagar efter valet. Något åtalsbeslut i ärendet har inte fattats.

Judiska centralrådet har inte tillfrågats i utredningen. Enligt uppgift beror det på att rådet kan anses ha ett eget intresse i frågan om hets mot judar.