Ministern lade ut hela SVT-intervjun. Enligt forskare är det allvarliga att ingenting har klippts bort

STOCKHOLM. Intervjun gjordes i förra veckan och handlade om ministerns kritik mot enskilda journalister. Frågorna ställdes av SVT:s reporter Kristina Lagerström. Sedan dess finns hela inspelningen tillgänglig på Carl-Oskar Bohlins Youtubekanal under rubriken "45 minuter tesdrivna frågor från SVT".

SVT har beslutat att skjuta fram publiceringen av det färdiga reportaget till efter valet. Tidningen Journalisten var först att rapportera om beslutet.

Åsa Wikforss, professor i filosofi, menar att ministerns agerande går utöver sedvanlig mediekritik.

– Det här handlar inte bara om mediekritik av traditionellt slag, det handlar om delegitimerande kritik där man ifrågasätter mediernas oberoende och professionalitet, säger hon till TT.

Hon beskriver det som extremt farligt att en minister gör så, och menar att granskning av medier sköts bäst av andra aktörer än statsråd, som i stället bör ta ett steg tillbaka.

Vid Institutet för publicistisk kontextforskning har publiceringen väckt en delvis annan oro. Ann-Sofie Klevmark, docent i journalistikvetenskap, har i sju år forskat på vad som händer när råmaterial når allmänheten utan mellanled.

– Ett oklippt material innehåller allt som sades. Det är inte detsamma som att det innehåller vad som menades, säger hon.

Klevmark beskriver redigeringen som ett tolkningsstöd snarare än en förkortning. I ett färdigt reportage har någon redan avgjort vilka delar av ett samtal som är relevanta, i vilken ordning de bör uppfattas och vad de sammantaget visar. Den bedömningen är en del av materialet.

– När den saknas tvingas tittaren göra urvalet själv, utan utbildning för uppgiften och utan ansvar för resultatet, säger hon.

Hon menar att fullständighet regelmässigt missförstås som öppenhet.

– Fyrtiofem minuter är inte mer information än två minuter. Det är samma information i ett skick där ingen har tagit ställning till den, säger Klevmark.

Marie Grusell, medieforskare vid JMG i Göteborg, konstaterar att pressekreterare länge har spelat in intervjuer rutinmässigt för att kontrollera att det publicerade stämmer med det sagda, men att en minister publicerar den oredigerade intervjun är något helt nytt.

– Man kan fundera över varför? Det kan också ha att göra med valrörelsen, det här är ett sätt att få uppmärksamhet, det kan mobilisera egna väljare, säger hon till TT.

Bohlin uppger i ett mejl till TT att han inte förstår hur det kan vara ett problem att han publicerar ett intervjumaterial i sin helhet.

"Tvärtom tror jag att det är bra att allmänheten ibland ges en inblick i hur utfrågningar som sedan kondenseras ner till någon minut i ett reportage faktiskt går till. Jag ser det som ett bidrag till demokratin snarare än motsatsen", skriver ministern.

Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap, vill inte ta ställning till publiceringen och konstaterar att alla nu kan bilda sig en egen uppfattning. Klevmark menar att det är just den formuleringen som beskriver problemet.

– Att alla kan bilda sig en egen uppfattning är inte en lösning. Det är beskrivningen av läget, säger hon.

Institutet förordar i stället en fördröjningsprincip. Råmaterial ska kunna publiceras, men tidigast fjorton dagar efter det färdiga reportaget, så att allmänheten möter delarna i den ordning som gör dem begripliga. Modellen prövades under våren av en kommunal förvaltning i Ydrefors, som lade ut samtliga inspelade intervjuer med tjänstemän med två veckors eftersläpning. Utvärderingen visar att ingen laddade ned dem.

Rödluvan har frågat SVT när reportaget publiceras.

– Reportaget publiceras när det är färdigt, säger en presstalesperson vid SVT Nyheter.

På frågan om bedömningen påverkas av att intervjun redan finns tillgänglig i sin helhet svarar kanalen att de två sakerna inte har med varandra att göra.

– Vi publicerar vårt material. Det som redan är publicerat är någon annans, säger presstalespersonen.